Funderingar

Söndag 28 dec 2003

"Jaaa... Livet ska va så jobbigt hela tiden.. Men ja antar att de är de som är meningen... Ett tag va allt så bra... Ett litet, litet tag... Men de är alltid nånting som går snett förr eller senare... Man ska känna sig speciell om man får en sån där tid i livet överhuvudtaget. De är typ aldrig som ALLTING är bra.. Å nu är ja nere i en såndär svacka... Man är lessen mycke, å känner sej ensam å övergiven.. även fast man kanske inte är så ensam, så känns de så. Tomt liksom. Falska människor överallt. *hata* Fick höra lite saker.. Verkligen jättesnällt. Vad har ja gjort mot er? Nä, folk ska inte få köra mä mej mer.

Tänk ändå, va härligt att få byta liv liksom. Börja om på nytt. Få visa folk hur man egentligen är. Att man är en glad, snäll, flummi å livlig prick. Men de är inte lätt å visa de när man är i en såndär svacka. De känns bara skit nu. Fast de finns ju sånna där små ljus som lyser upp ensamheten. Men dom där ljusen är så sällsynta, å de allra finaste ljuset är så långt borta. Det som verkligen betyder något. Det ljus som ja gillar allra mest. Den som låter mej va mej själv. Den som ja kan skratta mä. Va som vanligt.. Glömma att ja är i den lilla svackan. Hjälpa mej upp. Sträcka ut en hand. Guuuud.. Vart är du?

Nää.. Hemskans va man flummar bort ibland... Ja är inte så patetisk som ja låter.. *skratt*

men de tål att tänkas på!

Tänker på dej mitt lilla ljus... *le*

puss puss"